Det är dagen efter valet, jag möter många sömndruckna ögon när jag kliver in på min arbetsplats, vi var många som satt uppe sent och tittade på TV igår. Att använda sin rättighet att gå och rösta är oerhört spännande tycker jag, även om jag numera har fått göra det i större delen av mitt liv. Jag vet att min röst bara är en av många, ändå ser jag det som skyldighet att göra ett val, även om jag faktiskt tycker att det är ganska svårt. Det finns helt enkelt inte ett parti som jag delar åsikter med fullt ut, det får bli en kompromiss.

I början av terminen var alla på min arbetsplats på en uppstart, vi delade ett dygn av våra liv tillsammans. Det var utmattande och lärorikt, syftet var att svetsas samman som grupp. Att tydliggöra målen och gnugga fram visioner med kollegorna är oerhört viktigt, speciellt när man är många. Det fanns plats för både meningsutbyte och skratt. Även här handlade det om att hitta gemensamma kontaktytor och ha överinseende med våra skillnader.

Jag tror att det är viktigt att ha gemensamma mål, att tydliggöra vad som är viktigast och sedan får man försöka att förhandla och kompromissa. Det gäller både i politik, på din arbetsplats, med dina grannar, inom familjen och bland dina vänner. Det är helt enkelt nödvändigt. Därför tror jag att det viktigaste budskapet som vi väljare förmedlade igår är att det är hög tid för våra politiker att lära sig samarbeta, precis som alla andra samhällsmedborgare är tvungna att göra på sina arbetsplatser. Vissa anser att det är parlamentarisk mardröm, personligen tycker jag att det vore nyttigt för samhället om de största partierna valde att försöka komma underfund med lösningar kring frågor. Jag tror i att det hade varit oerhört positivt för Sverige, men naturligtvis kräver det oerhört mycket merjobb för politikerna, eftersom de faktiskt behöver samarbeta.

Det viktigaste för mig i valet i går var att 87% av befolkningen inte röstade för främlingsfientlighet. Det är tråkigt att 13% ansåg att vi inte har möjlighet att prioritera mångfald, men sanningen är att en förkrossande majoritet av väljarna inte delade denna åsikt och det väljer jag att glädjas över. Enligt mig är tanken på alla människors lika värde den mest grundläggande demokratiska frågan. Det skulle jag aldrig vara beredd att kompromissa om. Det är en klar majoritet som delar denna åsikt i Sverige, det är dags för våra politiska partier att visa att de kan överbygga åsiktsskiljaktigheter i sakfrågor och börjar samarbeta.

Annonser