Jag trodde att jag hade vuxit ifrån att bli irriterad över sexistiska skituttalanden. Jag trodde att jag numera likt en inoljad gås kunde ruska på fjädrarna och inte bry mig, men jag hade fel. Imorse visade maken mig en artikel som faktiskt fick mig att bli riktigt irriterad. Missförstå mig rätt, män har i alla tider dyrkat vackra kvinnor och kvinnor har på samma sätt attraherats av snygga män, det är så naturen har skruvat ihop oss. Till de flesta av oss smala lycka är ”beauty in the eyes of the beholder”, det vill säga att vad vi anser är vackert är individuellt.

Men när jag idag, storögt läser ett debattinlägg av en man i Berlinske Tiderne att kvinnor över trettio borde tillåta sig att vara mer feminina och göra en större uppoffring vad det gäller att smycka sig och göra sig attraktiva, då vaknade en vansinnigt förbannad 37 årig kvinna inom mig. Vidare skrev han att om vi inte gjorde oss vackrare, med push-up BH och stilettklackar så fick vi finna oss i att han och hans manliga trettio plus kompisar, föredrog yngre kvinnor som hademindre problem att blomma ut i sin kvinnlighet. Han skrev att han nyligen hade varit på en dejt med en kvinna som hade jeans på sig och att han visserligen hade haft trevligt, men eftersom hon inte hade varit speciellt kvinnlig i sin framtoning så kunde han lika gärna ha gått ut med sitt grabbgäng. Mamma mia, jag trodde faktiskt inte att det fanns folk som var så stenålders i sina åsikter. Vidare skrev människan att han ville ha beröm om han hjälpte till att borra upp en hylla eller bar tunga saker. Naturligtvis måste skribenten vara ironisk, tydligen hade en kvinna veckan innan skrivit och beklagat sig över männen över trettio men ändå.

Vid fjorton gjorde jag några taffliga försök att förbättra mitt yttre med smink, det var inte speciellt lyckat. Som tur var insåg jag att det var bättre om jag lät bli, för då slapp jag iallafall famla omkring som en tvättbjörn i min jakt på min identitet. Jag rakade av mig håret, jag utarbetade min egen klädstil då jag inte passade in i de kvinnoideal som fanns att tillgå. Den manliga skribenten hotar inte mina kvinnliga sidor, det är inte därför som jag blev förbannad, snarare är det längtan från hans sida efter den stereotypa barbiedockan. Kvinnor skall vara spännande, mystiska och vackra, de skall inte ha byxor, säga sin åsikt och vara osminkade (karln till och med raljerade över kvinnors oförmåga att använda foundation regelbundet).

Jag skulle vilja påstå att samtliga kvinnor jag känner bryr sig om sitt utseende. De flesta av dessa använder makeup, samtliga är vackra på sitt eget vis. Jag tycker att det är kul att klä upp mig vid festliga tillfällen, men till vardags så föredrar jag praktiska kläder. Jag förbehåller mig rätten att se hur tråkig ut som helst och samtidigt bli respekterad och omtyckt ändå. Jag är ohyggligt tacksam för att inte alla tänder på Barbiedockor, då skulle det gå utför när det gäller fortplantningen av männskosläktet.

Annonser